Vad känner jag?

Jag vet faktiskt inte längre. Tappat greppet om verkligheten, samtidigt som jag fått mer att grunna på än någonsin tidigare.

Livet är inte alltid lätt som sagt. Vän? Älskling? Who knows! Jag måste fundera. Försöka bygga upp struktur kring obyggbara områden. Leva i obeboelig terräng och försöka förstå det som inte går att förstå. Varför ska jag alltid analysera allting?

Jag älskar dig - men på vilket sätt? Hjälp mig förstå, snälla - Vän, eller något mer? :/

Livet är hårt. Meningen med livet är kärlek, för att det är det enda som inte har några regler, samtidigt som det är det hårdaste som finns.

Jag måste sluta fundera så mycket, leva i nuet, glädjas åt var jag är och den jag är idag. Vad ska jag göra? Jag förstår inte. Jag klarar inte av att inte förstå. Jag går sönder i bitar och innan jag lappat ihop mig själv vet jag varken i vilken riktning jag försöker nå eller vart mina känslor strävar.

Silver.