Nu var jag dum igen. Väntade till sista ögonblicket med att skriva ner lite så det blir även denna gång något avdankade funderingar som får peppras ut i skymundan av tidspressen.
Förra veckan var även den... Intressant... Jag har kommit fram till att min AK5:a, Leif, inte alltid är så underbar. Vapentjänst kan vara något av det mest tråkiga som finns. Eller rättare sagt, första gången var det det, och sen gick det bättre och smidigare för var gång. Vi ska skjuta nu i veckan. Äntligen. Pang Pang.
Jag får höra en del kommentarer om mitt röda hår, men det kommer nog vara lite lugnare nu när jag ska bli klippt direkt i logementet. Ska bli skoj att se hur katastrofalt hårblandningen blir när min vanliga hårfärg sticker ut under vissa röda toppar, men jag litar på frisören :).
Det blir fältvanevecka i veckan, fyra nätter, varav tre i tält och en under endast presenning som vindskydd, och det dröjer hela två veckor tills jag kommer hem igen. Sen har jag fått munsår, och vart på väg att bli förkyld.
Det kan ju inte bli bättre! :)
Jag börjar växa in mer i kängorna nu. Och fältmössan. Och reflexbandet.
Blir lite mer skrivande nästa hemresa :)
Vänst. Vänst. Vänst. Höger. Vänst. Höger. Vänst.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Woho! Lycka till Hampus. Lumpen ar sakert bade tuff och utmanande, men det klarar du sakert =)
Skicka en kommentar